STUDIELANDSKAp
Projektet kommer att fokusera på Belgien, Tyskland och Sverige. I alla studieområdena finns det naturbetesmarker som hävdas med betesdjur men som även skiljer sig åt genom olikheter i det större omkringliggande landskapet.
Det här möjliggör observation av hur grön infrastruktur, som exempelvis trädridåer, vägrenar och skogsbryn påverkar växtarter. För att göra det här måste flera aspekter av landskapet samt existerande växtarter undersökas.
Det här möjliggör observation av hur grön infrastruktur, som exempelvis trädridåer, vägrenar och skogsbryn påverkar växtarter. För att göra det här måste flera aspekter av landskapet samt existerande växtarter undersökas.
ARBETSBLOC
Block 1. Countryside biogeography and historical change in green infrastructure and functional connectivity
Blockansvarig: Sara Cousins, Stockholms Universitet.
Genom att använda historiska kartor samt flygfoton kommer vi utvärdera hur stora landskapsförändringar som skett i varje region. Vårt syfte är att undersöka hur förlusten av grön infrastruktur och funktionella förbindelser återspeglas i de arter som växer i gräsmarkshabitat.
Vi kommer att kartlägga växter i gräsmarker och omkringliggande habitat samt samla frön från päls och träck från betesdjur. Det här kommer sedan att användas för att utvärdera hur gräsmarksväxter använder mänsklig aktivitet och grön infrastruktur för att förflytta sig i landskapet.
Block 2. Mechanisms of dispersal for functional connectivity
Blockansvarig: Anna Traveset, Mediterranean Institute of Advanced Studies (UIB-CSIC), Spanien.
Djur bidrar till växters mångfald genom att transportera både pollen och frön mellan olika platser. Syftet med det här arbetsblocket är att få en bättre förståelse för hur förändringar i mängden spridningsvektorer i landskapet kan påverka olika växtarter.
Vi kommer att räkna antalet pollinatörer och undersöka mängden fröpredation. Vi kommer dessutom använda kontrollerade experiment för att mäta hur effektivt frön från olika landskap kan gro och producera vuxna plantor.
Block 3. Infer functional connectivity through genotyping of four model species
Blockansvarig: Professor Olivier Honnay, KU Leuven, Belgien.
DNA från individer inom flera arter och på olika platser inom studielandskapen kommer att samlas in. Det här kommer sedan användas för att undersöka spridningsmönster hos olika växter i olika områden.
Vi kommer att använda information om släktskap mellan olika individer från kända lokaler för att uppskatta hur snabbt spridning sker. Vi kommer även undersöka vilka individer som fungerar som spridningskällor. Det här kommer underlätta en noggrannare undersökning av hur grön infrastruktur och betesdjur bidrar till de funktionella förbindelserna.
Block 4. Quantitative assessment of functional connectivity, dispersal potential, and ecosystem services
Blockansvarig: James Bullock, Centre for Ecology and Hydrology, UK (self-funded partner).
Vi kommer att använda data från andra arbetsblock för att modellera hur betydelsefullt grön infrastruktur och funktionella förbindelser är för ekosystemtjänster i landskapet. Naturbetesmarker bidrar med viktiga funktioner som pollination av grödor, kollagring och kulturella värden. Det här arbetsblocket syftar till att undersöka hur vi kan förvalta de funktionella förbindelserna för att optimera de här tjänsterna.
Blockansvarig: Sara Cousins, Stockholms Universitet.
Genom att använda historiska kartor samt flygfoton kommer vi utvärdera hur stora landskapsförändringar som skett i varje region. Vårt syfte är att undersöka hur förlusten av grön infrastruktur och funktionella förbindelser återspeglas i de arter som växer i gräsmarkshabitat.
Vi kommer att kartlägga växter i gräsmarker och omkringliggande habitat samt samla frön från päls och träck från betesdjur. Det här kommer sedan att användas för att utvärdera hur gräsmarksväxter använder mänsklig aktivitet och grön infrastruktur för att förflytta sig i landskapet.
Block 2. Mechanisms of dispersal for functional connectivity
Blockansvarig: Anna Traveset, Mediterranean Institute of Advanced Studies (UIB-CSIC), Spanien.
Djur bidrar till växters mångfald genom att transportera både pollen och frön mellan olika platser. Syftet med det här arbetsblocket är att få en bättre förståelse för hur förändringar i mängden spridningsvektorer i landskapet kan påverka olika växtarter.
Vi kommer att räkna antalet pollinatörer och undersöka mängden fröpredation. Vi kommer dessutom använda kontrollerade experiment för att mäta hur effektivt frön från olika landskap kan gro och producera vuxna plantor.
Block 3. Infer functional connectivity through genotyping of four model species
Blockansvarig: Professor Olivier Honnay, KU Leuven, Belgien.
DNA från individer inom flera arter och på olika platser inom studielandskapen kommer att samlas in. Det här kommer sedan användas för att undersöka spridningsmönster hos olika växter i olika områden.
Vi kommer att använda information om släktskap mellan olika individer från kända lokaler för att uppskatta hur snabbt spridning sker. Vi kommer även undersöka vilka individer som fungerar som spridningskällor. Det här kommer underlätta en noggrannare undersökning av hur grön infrastruktur och betesdjur bidrar till de funktionella förbindelserna.
Block 4. Quantitative assessment of functional connectivity, dispersal potential, and ecosystem services
Blockansvarig: James Bullock, Centre for Ecology and Hydrology, UK (self-funded partner).
Vi kommer att använda data från andra arbetsblock för att modellera hur betydelsefullt grön infrastruktur och funktionella förbindelser är för ekosystemtjänster i landskapet. Naturbetesmarker bidrar med viktiga funktioner som pollination av grödor, kollagring och kulturella värden. Det här arbetsblocket syftar till att undersöka hur vi kan förvalta de funktionella förbindelserna för att optimera de här tjänsterna.